Detta examensarbete behandlar området stålfiberArmerad betongplatta. Istället för att använda en traditionellt Armerad betongplatta undersöks möjligheten att använda sig av den alternativa tekniken stålfiberArmerad betong. StålfiberArmerad betong består av vanlig betong med iblandning av stålfibrer vilket ger den unika egenskaper.Rapporten utgörs av en jämförelse mellan en traditionellt Armerad betongplatta gentemot en stålfiberArmerad betongplatta. I jämförelsen används ett referensobjekt som är den nya Konsumbutiken i Sunne där traditionell grundläggning med nätarmering använts. Detta alternativ jämförs med en teoretisk framtagen konstruktionslösning där fiberbetong används.

This report is about the shear force design of reinforced concrete according to Europe?s common dimension rules, Eurocode. The purpose is to describe the calculation procedure and the background to the formulas and expressions that occurs. Furthermore results from different calculation methods (hand calculations and computer calculations) will be compared to see how they differ.The goal with this is to go through the parts of Eurocode dealing with shear force and that this will lead to a clear review of these. You should also be able to see how results and the calculation procedure differ between different calculation methods.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av Armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av Armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.

SKB har funnits i världen från sent 80-tal men till Sverige kom den först på mitten av 90-talet. Idag utförs endast 10-15% av alla gjutningar med SKB vilket jag tycker är konstigt med tanke på alla fördelar som finns med denna betong. Detta examensarbete tar upp fördelar och nackdelar med självkompakterande betong kontra traditionell betong..

Dammar är en viktig konstruktion i Sverige och i världen bland annat för vattenförsörjning, reglering av flöden och elproduktion. En expansion på grund av en alkalisilikareaktion (ASR) i en betongdamm kan leda till många problem. Bland annat kan det uppstå läckage av vatten och problem med öppning och stängning av luckor.Mycket forskning har lagts ner på att ta reda på hur ASR påverkar hållfastheten och bärförmågan hos betong. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturstudie visa hur bärförmågan hos en lamell­damm påverkas av en alkalisilikareaktion. I den första delen beskrivs vad en lamelldamm är och principer för dimensioneringen av en monolit.

Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis.To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master?s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms.We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix.

Projektet är en ombyggnation. En förvaringslada från 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter återanvänds:Bärande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lättbetong.Insidan blåses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga väggar: glas.Rörliga väggar: tygFasta ickebärande innerväggar: trä.Bjälklag: trä..

Användandet av betong som ersättare för stål vid produktionen av vindkraftverkstorn har ökat den senaste tiden. Betongtorn är betydligt billigare än ståltorn men problem som sprickbildningar, frostsprängningar och följaktligen armeringskorrosion har uppstått bl a på grund av vibrationer från rotorn. I fundamentet i vindkraftverk kan ovan nämnda problem också uppstå och det uppfyller således inte alltid funktionskraven. Det här examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera dessa problem genom att använda en sorts högpresterande betong kallad UHPC 2.2 med syntetfiberarmeringen, STRUX. Jämförelser mellan tidigare empiri om högpresterande betong och laborativa tester på UHPC 2.2 visar att den senare är beständigare och ger möjligheter till en större sprickfrihet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Byggsektorn är den största bidragande faktorn till växthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong är det material som bidrar till mest utsläpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje år som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong är det produktion av cement som bidrar till stora utsläpp av koldioxid (Frid et al. 2013).

Konventionell betong måste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men även för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhållas. Vibreringsmomentet är ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hårt på främst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger även upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försämrad blodcirkulation till följd av att vibrationer från vibratorstavarna fortplantar sig upp i händerna. På mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för några år sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.